farbrororbison

När nästa gäng gratulanter svängde in på gården fortsatte vi firandet utomhus.. Obbe är som bekant världsmästare i godistiggande. (Han har dessutom haft ett par år på sig att träna..)


Micke brukar vara en bra källa till godis..


Även stormamma som hittade farbror i Norrköping en gång i tiden hade med sig en massa gottis..


..och även en fin present som Caisa fick äran att packa upp. Obbe själv bestämde sig plötsligt för att det var lite läskigt med paket.


Så snyggt! Ett schabrak i vårens färg - tur för Obbe, han som är så modemedveten.




För oss tvåbenta blev det rond två med tårta och kaffe.







Tack alla för en oförglömlig dag!

Maria & Caisa

Tack till alla er som var med och firade vår prins idag! Orbison kunde inte haft en bättre födelsedag! Vi fyller på med bilder från kalaset senare.

Caisa

Longering på scemat för första gången på 100 år för farbror i söndags. Caisa höll i linan och visst ser han ganska fin ut för en man i hans mogna ålder?

Ikväll har vi varit ute på en tur i strålande solsken, det börjar kännas som att det finns hopp om att sommaren kommer nån gång.. Leran har dock börjat nudda rekord, står man still längre än 10 sekunder fastnar stövlarna i geggan. Längtar efter att sommarskorna åker på, nu känns det som att broddarna mest är i vägen även om det är en hel del snö kvar i hagen.
Lite action har det varit idag. När vi var nästan hemma hade någon otrevlig typ placerat en absolut livsfarlig stenbumling mitt på vägen. Absolut livsfarlig även för en världsvan farbror. Vi hann några tvärvändningar och skutt mot diket innan han tog sig samman och smög förbi med darrande ben. Töntmössa! (Ett säkert tecken på att det varit en alltför lugn tur..)
Nu börjar vi baka tårta inför lördagens kalas.

Maria

....sen smäller det! På lördag ska vi fira Orbisons 25:e födelsedag! Can't wait!

Caisa

Nu börjar man snart känna igen den runda rumpan signerad Orbison. Dessvärre är magen också ganska rund, men å andra sidan - stor mage signalerar ju pondus har jag hört...? Vi har som sagt haft trist väder hela veckan. Dessutom har jag dragit runt på världens förkylning så Orbison har haft en lugn vecka. Igår hann vi se solen en stund på vår ridtur - men tillbaka i stallet hade det mulnat på igen. Idag öser snön ner - och hagen är återigen täckt av snö. Om två veckor är det dags för sommardojjorna så då får vi verkligen hoppas att snön gett sig av för gott. Jag längtar efter sol, grönt gräs i vägkanten och lukten av jord! Jippie, snart sommar! Förresten, har jag sagt att Orbison älskar sin gröt (lusernpellets, olja,foderjäst och krafft groov)? I hans huvud snurrar det mest kring mat, mat och just det... mat.



Caisa

Vi lever! Bara tagit det lugnt ett tag i det ombytliga aprilvädret.
I hagen är det gräsligt, snö ovanpå klafsig gegga - inga andra skor än höga gummistövlar göre sig besvär! Det är tyvärr ganska blött och slafsigt även längs vägarna så det har blivit lugna turer senaste tiden. I onsdags fick jag åtminstone komma ut en sväng efter skolan. Nästan så det är allra bäst att komma ut sådär på kvällen efter en lång dag. Det kan vara ganska motigt att komma iväg men belöningen när man kommer dit och möts av sötnäsan är ljuvlig..
Nu håller vi tummarna för lite vårigare väder. Tänkte nämligen rusta för stort kalas nästkommande lördag..!!

Maria

Såhär modig var Mickes pappa Arne på självaste påskafton! Han tog en en tur i skritt på farbror O och gjorde det mycket bra! Han sa sig inte ha suttit på en häst förut, men fixade både påstigning, ridtur och avstigning med bravur! Självklart ville Micke också prova - och han fick dessutom klara sig utan mig som hjälp vid sidan av. Ett par varv på ridbanan blev det - och Obbe verkade njuta av upptåget. Även om han nog mest var intresserad av godiset - som serverades i en aldrig sinande ström ur Mickes ficka.



Caisa

I helgen fick vi besök av vänner från förr. Marie och hennes Stina hälsade på oss på söndagen och tillsammans tog vi en ridtur runt byn. Vädret bjöd på lika delar sol och vind. Stina har ridit Orbison förut, men då som liten tjej! Hon satt lika bra i sadeln som förr och de var ett riktigt fint ekipage. I dag fick jag med mig Maria E och Sólo på ridturen. Dessvärre är vägen  fortfarande frusen och hård, så det fick bli en lugn tur. Jag hade längtat efter galopp i skogen, men vågade inte låta Obbe gå på underlaget. Is och gropar känns inte bra. Vi vill ju inte ha några vrickningar eller annat hemskt! Till sommaren ska vi ju vara i toppform!=)

Caisa