Lyckans ost

Vilken ynnest det är att få äga och rida en sån prins som vår farbror! Tänkte på det en regnruskig höstdag när jag slog på stort och satt och gjorde galoppfattningar från skrittöppna och galoppombyten på grusvägen från skogen - så ljuvligt att få sitta i sadeln på en sån välskolad häst! Han är dessutom en häst som fungerar att rida med otroligt fina hjälper - knappt man behöver använda skänklar eller tyglar alls. Bortskämd är vad man blir som ryttare..
 
Veterinär Anna har varit på besök och vaccinerat - kul tyckte Orbison - hon tyckte liksom vi att han är mycket snyggare med några fler kilon på kroppen än förra året den här tiden.
Nu längtar vi bara efter snö så det blir anständigt ridväder.

RSS 2.0